fredag 29 september 2017

Pang - Ebbas ord rakt in i hjärtat



Massor med texter och ord ögnar jag igenom. Det ingår i mitt jobb att ha koll på vad som sägs och skrivs.

I morse när jag snabbkollade Facebook, samtidigt som jag plockade i diskmaskinen (eller går det egentligen) så ploppade en debattartikel undertecknad Ebba Busch Thor upp i flödet.

Rubrik: Det behövs större satsningar på familjen. Den kan läsas här.

Ett mycket vanligt förekommande budskap från mitt parti. Familjen är central i allt vi pratar om kan man säga. Men vad var det då som gjorde, att den här gången drog jag efter andan och kände ögonen fyllas med tårar, och så den faktiskt härliga känslan av att: ja, jag befinner mig i rätt parti och vi har en mycket bra partiledare.

Mot slutet säger Ebba: Vi vill se ett samhälle där familjer ses som en resurs, inte en belastning.

Det var det. Precis det som gjorde att Kristdemokraterna blev mitt parti.

Under de år jag var hemma med barnen möttes jag/ vi ofta av kritik och skuldbeläggande framför allt för att människor ansåg att våra barn skulle ha det bättre i förskolan. Men jag hade i alla fall stöd från BVC och barnläkare att våra barn hade det minst lika bra hemma (de började förskola när de var 3 år).

Jag upplevde att jag snarare var en belastning än en resurs i vårt samhälle - även om jag inte satt ord på det tidigare. Jag har träffat många som upplevt samma sak. Varför ska en förälder behöva känna så?!

Såklart att föräldrar är viktiga för sina barn och därmed är en resurs i samhället.

Tack Ebba!



/M

torsdag 28 september 2017

Effektiviseringens sämsta vän

Jag var på ett seminarium som ordnades av Dagens Medicin på Nalen i Stockholm i tisdags. Det handlade om hur vi får in ny teknik i vården och hur denna teknik ska hamna hos alla patienter och inte bara i vissa landsting eller på vissa kliniker.





Det var första gången jag var till Nalen. Lite kul att få komma till en sådan lokal man hört så mycket om. Undrar hur många klackar som slagits i det här golvet.


Det var många spännande saker som sades under dagen.

Vet du vad förkortningen "NAP" står för t ex? Det betyder "nån annans patient". En inte helt ovanlig inställning.

Det sades att:

"Vården har en oförmåga att ändra arbetssätt vid nya metoder."
"Det största hindret just nu i vården är allt strul - vi kan inte ens ha en enkel videokonferens."
"Teknik i vården - är det ett evigt löfte eller daglig förbannelse."

Och sedan ord på det jag ofta känt och funderat på;

"I vården ses externa kostnader som onda och interna kostnader som goda."

och

"I andra branscher är teknik effektiviseringens bästa vän."



Ny teknik har en extremt stor potential för att vi ska kunna ge fler människor en bättre vård, och för att kunna förebygga att människor blir sjuka,  men det förutsätter att arbetssätt förändras och att det uppstår en besparing i något led. Annars blir effekten snarare den motsatta - att vi gör av med så mycket pengar på teknik att det inte räcker till vård.

Om teknik är effektiviseringens bästa vän, vad är då dess sämsta vän? Hjälp mig klura ut det tack!



/M





fredag 22 september 2017

Presskonferens med oväntat mycket brandrök och action

Lite kul minnen dök upp igår när jag gick förbi caféet i Västerås, där det var presskonferens i våras, för alliansens gemensamma budget.





Det är alltid lite bråttom mot slutet att få ordning på de sista detaljerna i budgeten, men vi hann. Vi fyra gruppledare  tog oss till Bianchis i tid tillsammans med fyra politiska sekreterare.

Det går inte så noga i förväg att veta vilka från media som kommer, men den här gången blev det några reportrar från VLT  samt SVT.

SVT hade med sig en TV-kamera så klart, och ett stativ. Medan vi pratade med VLT försökte TV-reportern hitta bästa platsen för stativet, lagom till han var klar gick plötsligt brandlarmet. Alla var tvungna att gå ut.

Vi hittade nya platser på utomhusserveringen. TV-reportern försökte hitta en ny bra vinkel och plats för kamera och stativ. Ja, och lagom till han var klar fick vi gå in igen, vilket alla ville eftersom det var kallt ute.

I alla fall, när vi pratat klart med VLT pekade TV-reportern (som då ställt upp kameran för tredje gången) på mig och undrade om han fick ställa några frågor.


Det visste inte han, men det blev min första TV-intervju. Perfekt att tvingas göra den utan tid för förberedelser :)



Det är action som gäller när Allians för Västmanland är i farten.

Bara så ni vet.


/M



söndag 17 september 2017

Just nu bakom partiernas kulisser



Ett år kvar till valet. Förberedelserna är i gång. Och just nu drar den mest kritiska och inte helt ovanligt, konfliktfyllda perioden igång inom partierna.

En gång var fjärde år har man chans att avancera på allvar - och det är nu det avgörs. Vilka har fortsatt medlemmarnas förtroende, vilka tycker man har gjort sitt och vilka nykomlingar finns det...

Processen är liknande i alla partier. Det finns en grupp människor som medlemmarna utsett. Hos KD kallas de nomineringskommitté. De har till uppgift att ta fram ett förslag på vallista, exempelvis till val för landsting. Den vallista som sedan rapporteras till länsstyrelsen och som hamnar i vallokalen för dig att kryssa på.

Under en period får medlemmarna nominera/ föreslå personer som man skulle vilja se på den lista. Därefter hålls ofta provval, det ska vi ha, då medlemmarna få rösta på personer som gärna vill vara med på listan. De som kandiderar.

Många gånger ordnas också träffar då de som kandiderar får berätta för medlemmarna vad just han/ hon vill arbeta för. Därefter kanske nomineringskommittén träffar och intervjuar ett antal personer. Sen börjar det svåra pusslet att få till en lista som har en god fördelning mellan män och kvinnor, åldrar, bakgrund och erfarenhet och geografi. Det är inte lätt.

Det är slutligen medlemmarna som på ett möte bestämmer hur listan ska se ut. Om någon eller några är missnöjda så föreslås ändringar på mötet och så får medlemmarna (eller de som har rösträtt på mötet) genom att rösta bestämma hur det ska bli.

Den här mandatperioden har KD haft 3 mandat i Region Västmanland. Dvs de tre personer som stod högst upp på listan fick en ordinarie plats i fullmäktige. Det går liksom inte att sätta fler personer bredvid varandra utan man måste välja. Det är svårt när det finns många fina människor att välja på, många som vill och skulle göra ett bra jobb. Inte lätt att välja bort någon.

Spännande tider just nu med andra ord.

Fotot är min officiella bild från förra valet.

Om den fanns det många åsikter kan jag säga :)




/M



fredag 15 september 2017

Ett litet party-trix-tips inför helgen!

Det här är ett lite lagom svårt pyssel jag brukar fixa med ibland. Det räcker för att få ett middagsbord att se lite extra ut. Se sista bilden.

Ingredienser - en vattenmelon som är platt i botten. Dvs står stadigt på bordet. Gärna kärnfri.

Sen behövs en blyertspenna, en vass kniv och eventuellt ett litet kuljärn.




En del är bra på att fixa saker på frihand, inte jag. Jag brukar därför med en trubbig blyertspenna rita linjer för korgens handtag och vågiga kant. Kanten kan såklart vara rak också, men det är inte svårt med vågorna.





Skär ut skalet på varje sida och lyft bort delarna.


Sedan är det bara att gröpa ur hela skålen. Det är snyggast med kulor, men annars funkar det med kniv och därefter skära bitarna. När allt fruktkött är borta från korgen lägger man tillbaka de små munsbitarna av melon. Högst upp på toppen kan man fästa några blad med en tandpetare.

Korgen kan göras dagen innan. Och täckas med plast. Men spara i så fall bladen på toppen till samma dag.

Lycka till!

/M





torsdag 14 september 2017

Nybliven mamma skulle ligga till sängs i 7 dagar. Punkt.

Jag var på besök på medicinsk-historiska museet tillsammans med KD seniorerna. Såååå väldigt spännande.
.
Det här är en barnmorske-väska. Krävdes sin kvinna för att kånka på den.








I Västerås fanns en kvinna som kallades Pila-Britta hon förlöste tre generationer kvinnor. Hon var stadens första kvinna med körkort. Om du tittar noga ser du storken på motorhuven :)






Läs mer om henne här.
.
Alltså så mycket har hänt i förlossnings- och barnsjukvården.
.
Innan 1963, då det nya sjukhuset öppnade, "ägde" barnsjuksköterskan bebisen efter förlossningen. Mamman skulle ligga i sängen i 7 dagar, bebisen kom in var 4e timme för att matas, varken mer eller mindre.






På 40-talet hölls dop varje fredag för barnen som fötts under veckan, i sjukhusets kyrksal. Mammorna kunde oftast inte vara med eftersom de skulle ligga i sängen i 7 dagar. Papporna var inkallade. Bebisarna gjordes i ordning av en sköterska som la upp alla barn i en lång rad. I den kyrksalen är det nu fikarum. Är där lite titt som tätt.






Som sagt - det var annorlunda då...


Tacksam för föreningen som med ideella krafter iordningställt allt så vi får se.






Vi har det bra nu. Visst?


/M



måndag 11 september 2017

Arg så jag kokade igen - vad gör jag nu?

I vintras var jag så arg så jag höll på att gå upp i små atomer när jag upptäckte att ett av mina förslag (ett internt blocket för oanvänd utrustning) helt plötsligt fanns med i ett dokument, som exempel på en bra grej. Skrev om det här.

Roligt i och för sig, men inte långt tidigare hade de rödgröna sagt nej till förslaget - det fanns inget behov och skulle bli för dyrt sa de då.

Och nu har det hänt igen. I februari föreslog jag i en motion att Region Västmanland skulle göra en regional överenskommelse med länets föreningsliv, en sk RÖK. På ett möte för några veckor sedan dyker det upp i en powerpoint-presentation att det planeras för en sådan överenskommelse. Min motion har de så klart väntat med att släppa fram till fullmäktige tills de kan säga att detta redan är på gång.

Har kollat nu i efterhand. Tankarna på en RÖK dök upp i mars, ca 1 månad efter jag lämnade in min motion.

Arg så jag kokade trampade jag ut från mötet. Passande nog var vi på Steam Hotel :) En socialdemokrat råkade komma i vägen för att önska mig trevlig helg. Jag förklarade med all tydlighet att nu har jag skrivit färdigt motioner. Jag får hitta ett annat sätt sa jag, för nu var det färdigt med att ge dem förslag de kan genomföra.

Jag brukar inte bli så där arg. Det kanske kommer med åldern? Eller så är det för att det börjar kännas som en regel hur de jobbar med mina motioner. Det finns fler än dessa två exempel.

Men nu är frågan. Här sitter jag med ett gäng förslag i byrålådan. Det är ju verkligen bra om saker och ting förändras utifrån den ideologi som jag står för. Men å andra sidan - varför ska jag hjälpa sossarna att vinna nästa val?

Och sen sa jag ju i stridens hetta att jag inte skulle skriva fler motioner...

Hm

Vårdköer som växer, en barnklinik med brist på personal, turismnäringen som ingen uppmärksammar, listan kan göras lång på saker jag vill ändra på....

Hm

Äh, jag tror barnen vinner. Jag klarar ändå inte att vara tyst i nästan ett år till med saker som borde ändras på.

Tänker att nästa motion jag lämnar in ska handla om sjuksköterskeutbildningen, barnsjuksköterskeutbildningen för att vara mer exakt.

En annan fråga är hur jag skulle hantera förslag från sossarna om jag satt i majoritet och de tillhörde oppositionen. Hoppas jag får anledning att fundera på det om så där ett år.


/M

torsdag 7 september 2017

Anna-Karin: De rödgröna vill hellre skicka födande kvinnor till Åbo än köra mat från Västerås


För några veckor sedan marscherade jag (Anna-Karin Klomp) tillsammans med många andra i landet för en bättre förlossningsvård.
.
Akademiska sjukhuset i Uppsala har brist på neonatalplatser och har en omodern och underdimensionerad neonatalavdelningen. Förlossningen behöver ske på samma ställe som barnet sedan ska vårdas. Därför skickas kvinnor till Åbo för att föda barn.

Akademiska är ett universitetssjukhus som tar emot de svåraste fallen från fler delar av landet. Därför är det många som påverkas av hur läget ser ut i Uppsala. Men enligt nuvarande majoritet i Region Uppsala har vi inte råd att bygga om.

Trots detta har majoriteten, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, nu beslutat om ett nytt produktionskök på Akademiska sjukhuset, för att börja tillverka patientmaten i Uppsala istället för som idag i Västerås. De anser alltså att det är bättre att skicka födande kvinnor till Åbo än att köra mat från Västerås.
 
Kristdemokraterna säger nej till byggandet av ett produktionskök för 325 milj kr på Akademiska sjukhuset då projektet blivit väsentligt dyrare än det var tänkt från början och dessutom inte är finansierat.
 
Sedan regionfullmäktiges beslut om produktionskök har projektet utökats med både bibliotek och konferenscenter, vilket har gjort att priset ökat från 150-160 miljoner kr till dagens 325,5 miljoner kr - en fördubbling. Helt emot investeringsrådets rekommendation har nu beslut tagits att gå vidare med ärendet.
 
Akademiska sjukhuset säger själva att produktionsköket inte är prioriterat och vill således inte betala merkostnaden för detta.

Kristdemokraterna vill se en ekonomi i balans och långsiktighet i de strategiska investeringarna.

Att ändra på något som idag fungerar tillfredsställande är bara dumt.

Anna-Karin Klomp (KD)
Regionråd Uppsala


Kommentar från Malin:
Det här beslutet leder dessutom till att det kök som finns i Västerås kommer bli alldeles för stort, vilket ger dyrare patientmat och mindre pengar till vård även i Västmanland.

onsdag 6 september 2017

Det hände på Steam




Förra veckan var jag på konferens på nyöppnade Steam Hotel i Västerås. Inredning, miljö och känsla är verkligen något utöver det vanliga. Och står i skarp kontrast mot det vita stilrena som vi vant oss vid det senaste decenniet.

Med på konferensen var politiker och chefer från hela länet. Vi pratade bl a om framtidens sjukvård.



Jag kom i liiiite för god tid på morgonen, men valde det framför att promenera i ösregn. Det gav mig tid till att sjunka ner i sofforna en stund. Och fotografera så ni skulle få se.







Förutom att det var premiärbesök på Steam Hotel så blev det också lite nypremiär i form av en paneldiskussion. Det kommer det bli många av kommande året.



Ämnet var "digitalisering". Det är mycket hett inom offentlig sektor just nu och ses som räddaren för att vi ska få pengar och personal att räcka till för all skola, vård och omsorg framöver.

Jag ser allvarlig ut mellan karlarna - men koncentrerad är nog mer rätt.

Vi hade fått frågorna i förväg - den fråga jag fick var: Behövs/ krävs det ett stöd nationellt för att få fart på utvecklingen och hur skulle det i så fall se ut?

Det var verkligen roligt att få vara med i den här diskussionen - eftersom det här är en fråga jag gärna pratar om - eller så var det därför jag fick vara med :)

Och jo, jag tror det kommer behövas nationell styrning, om vi vill att utvecklingen ska gå fort och om vi vill att landets 290 kommuner och 21 landsting ska välja liknande system.





Coolt ställe är det verkligen!

Visst är det fint med alla lyktorna i taket? Kanske går att låna den idén på något vis.


/M






tisdag 5 september 2017

Bobby-style



Har besökt en frisörsalong. Provade en ny frisör idag. Det gör jag i och för sig rätt ofta. Tycker det är skönt att ha flera att välja på.


Som bonus är det så att alla frisörer brukar ha massa spännande saker att berätta. Saker som jag faktiskt har nytta av i mitt arbete. Inte minst brukar det handla om företagande, men sedan om allt från skolskjutsar, till integration och utbildning.


Det blir liksom som företagsbesök och uppfräschning av Malin i ett och samma besök.


Dagens frisör tyckte jag skulle prova lite kortare i nacken. Lite bobby-frisyr fast mjukare... Och så fick det bli.




Nu är håret blåst och borstat mycket längre än jag brukar ha tålamod och kunskap till, så imorgon är det lockigt igen, men känner mig ändå nöjd måste jag säga.




Nästa gång ska jag prova lite ny färg också.


Tips?




/M

fredag 1 september 2017

Flourtanten på besök hos äldre - vilken kanongrej

För ett tag sedan besökte jag tillsammans med kristdemokraten och tandläkaren Tommy Engström Salas Folktandvård.

Vi pratade en hel del om hur svårt det är att rekrytera tandläkare till mottagningar utanför de större städerna. Vi kom också att prata om ett projekt som pågår på några äldreboenden i länet för att få de gamla att behålla sina tänder lite längre.

Det är svårt med tandborstningen och mediciner leder många gånger till muntorrhet. Därför prövas nu att ge de äldre en liten kopp med flour och skölja munnen direkt efter lunchen.

Projektet har haft mycket gott resultat, men nu är pengarna snart slut och för att fortsätta krävs samarbete både med kommunerna och de som bor på äldreboendet.

Jag har senast igår ytterligare en gång tagit upp det här med ansvariga politiker och tjänstemän. (Ibland måste man tjata)

Jag tycker det vore fantastiskt om vi med skapligt enkla medel kan hjälpa de gamla att behålla sina tänder ett tag till och kanske bespara dem några tandläkarbesök. Utan tänder är det dessutom svårt att tugga och äta ordentligt. Och hur mår den som äter dåligt?

Återstår (som vanligt) att komma överens och hitta pengar.

Håller tummarna för fortsättning på det här arbetet!



/M